Tar tillbaka det där med snor.....

För fy f-n för kräk och hög feber! Snor känns som en piece of cake i sammanhanget.

Miss E verkar ha drabbats av en riktigt otäck bacill. I fredags runt 16 började hon kräkas och det fortsatte hela natten kombinerat med hög feber och snor.... inte kul kan jag säga. På lördag eftermiddag var hon nästan apatisk efter att inte fått i sig/behållit något på 24 timmar. Så vi satte oss i bilen och spenderade kvällen på Huddinge sjukhus. Där kunde de konstatera det vi redan visste, att hon var förkyld och hade maginfluensa. Hon var dock inte så uttorkad att hon behövde dropp men läkaren var lite oroad över att hon var så slö. Efter några timmar, en piggelin, lite vatten och en ipren och en massa prover så var hon lite lite piggare och vi fick iallafall åka hem.

Hade en förhoppning om att det värsta kanske var över men febern har bara stigit och hon sover mest hela tiden, bärandes i min famn (behöver jag tala om att jag inte har sovit mycket?). Vi försöker få i henne lite mat och annat smått och gott och det mesta har hon fått behålla men oj vad det värker i ens modershjärta när man ser henne ligga där så hjälplös. Känns som hon håller på att försvinna, finns ju inte så mycket och ta av när man är så där liten. Hon har tappat nästan 200g sen 10 månaders kontrollen och det är ganska mycket på en sån lite kropp :-(